Klargör syfte, målbild och behov
Innan arbetet startar är det viktigt att skapa en gemensam bild av vad ni vill uppnå och varför. En tydlig målbild underlättar prioriteringar, förankring och fortsatt planering.
Börja med att formulera en enkel målbild
Fundera på
- Vad ska FINGERarbetet leda till?
- Vilken målgrupp vill ni nå?
- Vilken omfattning är rimlig att börja med?
Det kan ofta räcka med några få meningar som beskriver vad ni vill uppnå, för vem och på vilket sätt.
Utgå från identifierade behov
För att målbilden ska bli relevant behöver den utgå från behov hos både målgruppen och den egna verksamheten.
- Hos målgruppen kan det handla om allt från behov av inspiration och kunskap till behov av mer stöd för att kunna skapa förändring i vardagen.
- I verksamheten kan det handla om att stärka samordning, skapa tydligare struktur eller utveckla arbetssätt som redan finns.
En central princip är att sträva efter att ge rätt stöd, till rätt person, vid rätt tid.
Skapa en gemensam utgångspunkt
När syfte, målbild och behov har identifierats skapas en gemensam grund för det fortsatta arbetet. De följande kapitlen beskriver hur dessa delar kan omsättas i praktiken.
Förankra tidigt – skapa mandat och långsiktighet
Förankring hos verksamhetsledning och politiska beslutsfattare är en viktig förutsättning för ett långsiktigt FINGERarbete. Ett tydligt mandat gör det lättare att prioritera arbetet, avsätta tid och skapa förutsättningar för samverkan och utveckling.
FINGER ligger väl i linje med nationella mål och styrdokument, vilket kan underlätta dialogen om varför satsningen är relevant och prioriterad.
Varför är förankring viktigt?
En god förankring kan bidra till att:
- skapa långsiktighet och minska personberoendet
- underlätta prioritering av tid och resurser
- skapa förutsättningar för samverkan mellan verksamheter
- ge stöd för att utveckla och testa nya arbetssätt
- tydliggöra syfte och riktning för personal och deltagare
Ha tålamod – förändringsarbete tar tid
Många verksamheter beskriver att FINGERarbetet börjar med en eller några få engagerade personer. I början kan det krävas både tålamod och uthållighet för att väcka intresse och skapa förståelse för arbetssättet.
Erfarenheter från kommuner som kommit långt visar att det ofta är värdefullt att fortsätta lyfta FINGER i olika forum och sammanhang. Genom att återkommande prata om arbetet, dela erfarenheter och synliggöra möjligheter ökar kunskapen successivt och fler kan engageras i utvecklingen. Förändringsarbete sker sällan över en natt. Att fortsätta driva frågan framåt, kan vara avgörande för att arbetet ska få fäste över tid.
Skapa gemensam förståelse för FINGER internt
För att FINGERarbetet ska fungera i praktiken är det viktigt att både ledning och berörd personal har en grundläggande förståelse för modellen och dess syfte. En gemensam kunskapsgrund underlättar planering, kommunikation och beslutsfattande, och bidrar till att arbetet drar åt samma håll.
Skapa en gemensam kunskapsgrund
Det är inte nödvändigt att alla blir experter på FINGER, men det är värdefullt att ha en gemensam förståelse för:
- varför modellen används
- vilka delar som ingår
- vilka mål man vill uppnå
- hur arbetssättet kan omsättas i den egna verksamheten
Gemensam genomgång av exempelvis FINGER abc, Hjärnhälsoboken eller annat grundläggande material kan vara en bra start. På FBHI:s hemsida
Skapa trygghet i arbetet
För den som ska samordna eller leda FINGERaktiviteter är det särskilt viktigt att känna sig trygg i modellens bakgrund och forskningsstöd. Frågor och synpunkter kan komma från deltagare, kollegor, chefer och samarbetspartners, och då är det värdefullt att kunna beskriva varför modellen ser ut som den gör och vilken kunskap den bygger på.
FBHI:s webbplats innehåller frågor och svar, faktaunderlag och annat material som kan användas som stöd i sådana situationer.
Exempel på länk i löptext: en kort beskrivning av modellen finns i The FINGER model (PDF, 2 MB) från FBHI.
En gemensam grund för fortsatt arbete
När ledning och personal delar en gemensam förståelse för FINGER blir det lättare att identifiera resurser, fatta beslut om nästa steg och skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbete.
Kartlägg nuläget – vad gör ni redan?
Innan nya aktiviteter planeras är det värdefullt att skapa en bild av vad som redan finns i verksamheten. I många kommuner finns delar av FINGERarbetet redan på plats, men de är inte alltid samordnade eller synliggjorda.
Syftet med kartläggningen är att identifiera styrkor, utvecklingsområden och möjligheter att bygga vidare på det som redan görs. Ett underlag för hur en sådan genomgång kan genomföras finns i här.
Vad gör ni redan idag?
Börja med att inventera befintliga aktiviteter, resurser och arbetssätt.
Fundera exempelvis på
- Vad gör ni redan idag som ligger i linje med FINGER?
- Vilka aktiviteter fungerar bra?
- Vad skulle kunna utvecklas eller förstärkas?
Kartläggningen kan omfatta:
- interna aktiviteter, exempelvis träning, promenader, kostaktiviteter eller sociala mötesplatser
- externa resurser, såsom föreningsliv, bibliotek, studieförbund och frivilligorganisationer
- målgrupper som redan nås genom verksamheten
Identifiera luckor och utvecklingsområden
Kartläggningen handlar inte bara om att se vad som finns, utan också om att identifiera sådant som saknas.
Fundera på
- Var finns luckor i förhållande till målbilden?
- Finns det målgrupper som inte nås idag?
- Finns det områden som behöver stärkas eller utvecklas?
Att synliggöra både styrkor och luckor gör det lättare att prioritera nästa steg.
Skapa en helhetsbild
När nuläget har kartlagts blir det lättare att fatta beslut om:
- vad som bör bevaras och utvecklas
- vad som behöver förstärkas
- vilka nya insatser som kan behövas
Ett praktiskt sätt att arbeta är att visualisera nuläget i en enkel workshop eller översikt. Genom att samla aktiviteter, resurser och utvecklingsområden på ett ställe blir det lättare att se helheten och planera det fortsatta arbetet.
Identifiera resurser
När nuläget har kartlagts är nästa steg att identifiera vilka resurser som finns och hur de kan användas i arbetet. I många verksamheter finns redan både kompetens, engagemang och praktiska förutsättningar som kan bidra till FINGERarbetet.
Att synliggöra dessa resurser tidigt gör det lättare att bygga vidare på det som redan finns och minskar behovet av att skapa allt från grunden.
Inventera kompetenser och engagemang
Börja med att fundera på vilka styrkor som finns inom den egna verksamheten.
Det kan till exempel handla om:
- personal med särskilda intressen eller kunskaper inom rörelse, matlagning, teknik eller sociala aktiviteter
- volontärer som kan bidra med stöd vid aktiviteter och evenemang
- professioner som fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist, demenssjuksköterska eller hälsopedagog
- medarbetare som har erfarenhet av gruppledning, kommunikation eller samverkan
Ta tillvara externa resurser
Många kommuner har också tillgång till resurser utanför den egna verksamheten.
Exempel kan vara:
- föreningsliv och frivilligorganisationer
- studieförbund och bibliotek
- lokala aktörer som kan bidra med föreläsningar eller aktiviteter
- andra kommuner som har erfarenheter att dela med sig av
Leta efter praktiska möjligheter
I många kommuner finns lokaler, utrustning och andra praktiska resurser som inte används fullt ut eller som ännu inte kopplats till FINGER‑arbetet. Det kan handla om möteslokaler, kök, träningsutrustning, utegym, teknik eller andra funktioner som redan finns tillgängliga.
Erfarenheten visar att det ofta lönar sig att göra lite ”detektivarbete”. Genom att undersöka vilka praktiska möjligheter som redan finns kan arbetet ofta komma igång snabbare och med mindre behov av nya investeringar.
Bygg vidare på det som redan finns – skapa stödjande miljöer
I många verksamheter handlar FINGERarbetet inte om att skapa helt nya aktiviteter, utan om att utveckla och knyta ihop sådant som redan finns. Genom att utgå från befintliga resurser blir det ofta enklare att komma igång och skapa långsiktighet i arbetet.
Utveckla det som redan fungerar
Börja med att fundera på hur befintliga aktiviteter kan användas mer medvetet i FINGERarbetet.
Det kan till exempel handla om att:
- tydligare koppla aktiviteter till hjärnhälsa och FINGERmodellens olika områden
- utveckla eller komplettera aktiviteter som redan efterfrågas
- skapa en tydligare röd tråd mellan olika insatser
Skapa stödjande miljöer
Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad över tid. Att skapa stödjande miljöer handlar om att göra det enklare att göra hälsosamma val.
Exempel kan vara att:
- erbjuda mer näringsrika alternativ
- väva in rörelse i befintliga aktiviteter
- skapa fler möjligheter till social samvaro
- uppmuntra delaktighet och aktivitet i vardagen

Många av dessa förändringar kräver inga nya resurser, utan handlar om att använda befintliga verksamheter och miljöer på ett mer medvetet sätt.
Bygg samverkan – ingen gör allt själv
När nuläget är kartlagt blir nästa steg ofta att bredda arbetet genom samarbete med andra aktörer. Kommunen behöver inte erbjuda alla delar av FINGERarbetet själv. Samverkan kan bidra till att nå fler målgrupper, bredda utbudet av aktiviteter, stärka kompetensen i arbetet och skapa tydligare vägar vidare för deltagarna.
I många kommuner finns redan aktörer som erbjuder aktiviteter och stöd som ligger väl i linje med FINGERmodellens olika delar. Genom att ta tillvara dessa resurser kan befintliga verksamheter komplettera varandra, samtidigt som onödigt dubbelarbete undviks.
För att sådana samarbeten ska komma deltagarna till nytta behöver det också vara enkelt att få information om vilka möjligheter som finns och hur man tar del av dem. Att samla och förmedla information på ett tydligt och lättillgängligt sätt kan därför vara en viktig del av arbetet. Mer om kommunikation och hur olika målgrupper kan nås beskrivs i avsnittet om planering av aktiviteter.
Kommunens roll handlar därför ofta mindre om att själv genomföra alla insatser och mer om att fungera som en samlande kraft som kopplar samman olika aktörer och resurser.

Organisation, administration, kommunikation och GDPR
När målbilden är formulerad, resurserna kartlagda och viktiga samarbeten identifierade är nästa steg att organisera arbetet i praktiken. Det handlar inte om att skapa omfattande strukturer, utan om att hitta ett arbetssätt som fungerar utifrån verksamhetens behov och förutsättningar.
Anpassa organiseringen efter ambitionsnivå
Hur arbetet organiseras behöver anpassas efter vilken omfattning ni väljer att börja på.
I en mindre satsning kan det räcka att en eller ett par personer driver arbetet framåt, till exempel genom att planera en föreläsningsserie eller testa en enstaka aktivitet. Då är det viktigaste inte en formell struktur, utan engagemang och möjlighet att prova sig fram.
I mer omfattande satsningar, till exempel när man vill arbeta mer strukturerat med kurser eller program, finns oftare behov av en tydligare organisering. Då kan det vara värdefullt att:
- utse en samordnare som håller ihop arbetet
- skapa en mindre arbetsgrupp med olika kompetenser
- fördela ansvar tydligt
- sätta en enkel och realistisk tidsplan
Oavsett omfattning är det viktigt att någon har ett övergripande ansvar och att det är tydligt vem som gör vad. Samtidigt behöver man inte vänta på en perfekt organisation – det är ofta bättre att börja i liten skala och utveckla strukturen över tid.
Planera utifrån realistiska förutsättningar
Även mindre satsningar kräver tid för förberedelser, genomförande och uppföljning. Erfarenheten visar att det ofta är bättre att välja ett upplägg som är möjligt att genomföra med befintliga resurser än att börja för stort.
Det behöver inte vara perfekt från början. Genom att börja enkelt, ta tillvara lärdomar och justera längs vägen kan arbetet utvecklas successivt över tid.
Vid större eller mer omfattande satsningar kan det också vara värdefullt att tidigt fundera över vilka faktorer som kan påverka genomförandet, exempelvis rekrytering av deltagare, personalresurser, lokaler eller samverkan med andra aktörer. Att identifiera möjliga utmaningar i förväg kan göra det lättare att planera realistiskt och hantera problem om de uppstår.
Skapa en realistisk tidsplan
Det är värdefullt att redan tidigt planera för hela processen, från förberedelser till uppföljning. Många verksamheter upplever att förarbetet ofta tar längre tid än man först tror, medan själva genomförandet är mer avgränsat i tid.
En enkel tidsplan bör omfatta:
- förberedelser
- genomförande
- uppföljning och reflektion
En realistisk tidsplan gör det lättare att planera resurser, skapa rimliga förväntningar och bygga ett hållbart arbetssätt.
Organisation och administration i praktiken
När strukturen börjar ta form handlar nästa steg om att få det praktiska att fungera i vardagen.
Exempel på frågor att ta ställning till
- Vem ansvarar för planering, genomförande och uppföljning?
- Hur hanteras anmälningar och deltagarlistor?
- Hur dokumenteras arbetet?
I mindre satsningar kan detta hanteras enkelt av en eller ett par personer, medan större insatser kan kräva tydligare rutiner. Det viktiga är att ansvaret är tydligt – inte att organisationen är omfattande.
Kommunikation – en viktig förutsättning
Kommunikation spelar en viktig roll för att nå rätt målgrupper och skapa kännedom om aktiviteterna. Genom att involvera kommunikationsfunktioner tidigt blir det lättare att planera information, marknadsföring och synlighet på ett samordnat sätt.
Konkreta tips på hur målgrupper lättare kan nås och hur man kan arbetar med kanaler och budskap beskrivs vidare i kapitlet om xxx.
GDPR och hantering av personuppgifter
Om ni samlar in personuppgifter, till exempel namn eller kontaktuppgifter, behöver det göras enligt gällande regler för hantering av personuppgifter (GDPR).
Det kan till exempel handla om att ta ställning till:
- Vilken information behöver ni samla in – och varför?
- Hur lagras uppgifterna?
- Vem har tillgång till dem?
- Hur informeras deltagarna om hur deras uppgifter används?
Ni behöver inte göra detta mer omfattande än nödvändigt, men säkerställ att ni följer de rutiner och riktlinjer som gäller i er kommun.
Planera för uppföljning – redan från start
Att följa upp arbetet behöver inte vara komplicerat, men det är värdefullt att fundera på upplägget redan i planeringsfasen. Genom att tidigt bestämma vad som ska följas upp, hur det ska göras och vem som ansvarar för det blir det lättare att använda uppföljningen som ett stöd i det fortsatta arbetet.
Fundera exempelvis på
- om ni når rätt målgrupp
- hur deltagarna upplever aktiviteterna
- deltagarnas närvaro och engagemang
- om aktiviteterna leder till förändringar i vardagen
I många verksamheter räcker enkla metoder långt, exempelvis korta enkäter, återkommande samtal eller gemensamma avstämningar i personalgruppen.
Ett mer fördjupat avsnitt om uppföljning och utvärdering finns längre fram i guiden. Grunden för detta arbete läggs dock redan i planeringsfasen.
Att välja nivå – föreläsning, kurs eller program
FINGER‑modellen kan omsättas på olika sätt beroende på målgrupp, syfte och tillgängliga resurser. Det finns inget enskilt rätt upplägg – det viktiga är att välja en nivå som fungerar utifrån verksamhetens förutsättningar och som kan utvecklas över tid.
För många verksamheter kan det vara värdefullt att börja i mindre skala, exempelvis genom en mindre pilot eller en föreläsningsserie. Ett sådant upplägg ger möjlighet att samla erfarenheter, fånga upp deltagarnas synpunkter och successivt utveckla arbetet innan det byggs ut.
| Upplägg | Passar när syftet är att | Kräver |
|---|---|---|
| Föreläsning | sprida kunskap, väcka intresse och nå många samtidigt | föreläsare, lokal och kommunikation |
| Kurs eller studiecirkel | skapa reflektion, dialog och små steg mot förändring över tid | en ledare, en fast grupp och återkommande träffar |
| Program | ge strukturerat och långsiktigt stöd till personer med större behov | samordning, uppföljning och mer personalresurser |
| Individuellt stöd | stötta enskilda deltagare i att formulera mål och strategier | samtalskompetens, till exempel MI, och tid per deltagare |
Föreläsning – nå många och väck intresse
En föreläsning eller föreläsningsserie är ofta ett bra första steg. Den gör det möjligt att nå många personer, sprida kunskap och väcka intresse för hur livsstil, vardag och hjärnhälsa hänger ihop.
Passar särskilt när syftet är att:
- sprida kunskap
- skapa intresse och motivation
- nå många deltagare samtidigt
- introducera FINGERmodellen
Kurs eller studiecirkel – skapa reflektion och förändring
En kurs eller studiecirkel ger större möjlighet till dialog, reflektion och praktiskt arbete över tid. Deltagarna får möjlighet att fördjupa sig i olika teman, testa nya vanor och följa sin egen utveckling i en trygg grupp.
Passar särskilt när syftet är att:
- skapa engagemang över tid
- ge utrymme för samtal och reflektion
- arbeta med små steg mot förändring
- stärka den sociala gemenskapen
Program – mer strukturerat och långsiktigt stöd
Ett mer omfattande program kan vara aktuellt för målgrupper som behöver mer stöd för att genomföra livsstilsförändringar. Programformen bygger ofta på tydlig struktur, kontinuitet och uppföljning under en längre period.
Passar särskilt när syftet är att:
- ge mer individanpassat stöd
- arbeta långsiktigt med levnadsvanor
- nå personer med större behov av stöd
- skapa förutsättningar för bestående förändring
Individuellt stöd – rådgivning och motiverande samtal
Individuellt stöd kan användas som ett komplement till gruppaktiviteter eller som ett fristående upplägg. Det kan exempelvis handla om rådgivande samtal eller arbete utifrån motiverande samtal (MI), där deltagaren får stöd att formulera mål och hitta strategier för förändring.
Individuellt stöd kan vara särskilt värdefullt för:
- personer som behöver mer personligt stöd
- deltagare som har svårt att omsätta kunskap i praktiken
- personer med särskilda hinder eller utmaningar
- deltagare som vill arbeta med egna mål mellan träffarna
Börja där ni är – och bygg vidare
Det finns inget enskilt rätt sätt att starta ett FINGERarbete. Vilken nivå som passar bäst beror på målgrupp, syfte, lokala förutsättningar och tillgängliga resurser.
Det viktigaste är att komma igång med ett upplägg som är genomförbart och hållbart över tid. Många verksamheter har goda erfarenheter av att börja i mindre skala, samla erfarenheter och därefter utveckla arbetet stegvis.
De olika formerna av FINGERaktiviteter kan också kombineras och byggas på varandra över tid. En föreläsningsserie kan exempelvis väcka intresse och skapa motivation, medan en kurs eller ett program kan erbjuda mer stöd för den som vill gå vidare.
I nästa avsnitt beskrivs viktiga överväganden i planeringen av FINGERaktiviteter, såsom målgrupp, kommunikation, urval och utformning av aktiviteter.
